Tuesday, 7 October 2008

Under Den Vita Hatten.

Jag kastar stenar 
i mitt glashus
jag kastar pil 
i min kuvös
och så odlar jag 
min rädsla
ja, jag sår 
ständigt nya frön
i mitt växthus 
är jag säker
där växer avund 
klar och grön
jag är livrädd 
för att leva
och jag är dödsrädd 
för att dö.

Lately I've been gathering responsibility on my tiny little shoulders. It comes naturally to me, to assume responsibility both for myself and for others. The problem is I tend to overestimate my strength, or rather I tend to ignore that for me energy is fickle, to say the least. One of these days I might wake up to a world I don't want to live in. At that point I have no one else to blame but myself. And this time I've nothing to fall back on.

I'm absolutely petrified of the thought that this might occur at some point. For the time being, however, I still feel I can handle it.

I think I might be addicted to responsibility. I think I want to feel irreplaceable.

I'm digging my own grave.

No comments: